Blodprov förutsäger ledgångsreumatism!
Professor Lars Klareskog konstaterade på Dagens medicins Reumatologidag att människans genuppsättningar är kartlagda och att forskarna vet hur våra kroppar fungerar. De nya läkemedlen består av kroppsegna molekyler som kan påverka kroppens processer. Exempel är den inflammation som drivs av TNF hos personer med reumatiska inflammatoriska sjukdomar och som idag går att påverka med TNF-hämmande läkemedel.
Detta är en revolution i sig men nu måste forskningen ta nästa steg för att kunna använda läkemedlen på bästa sett. Vilka personer har bäst effekt av läkemedlen, när ska behandlingen påbörjas, när ska den avslutas, vilka doser ska ges, vilka biverkningsrisker finns och hur står nyttan i förhållande till kostnaderna? Inom reumatologin finns väl utbyggda kvalitetsregister som kan hjälpa till med svaren. Men det behövs pengar till klinisk forskning, det vill säga forskning som utgår ifrån patienterna.
Skadereparation
Många personer med reumatiska sjukdomar blir idag hjälpta till bättre liv, men de skador som redan uppstått på lederna går ännu inte att reparera. Forskarna har utarbetat metoder i djurstudier, nu återstår det att överföra kunskapen till människor.
Dagens situation är att gå från att slå brett mot sjukdomen till nästa generation läkemedel som blir målsökande immunmodulerande, söker specifika verkningsmekanismer i immunförsvaret.
Hindra sjukdomen att bryta ut
Allra bäst vore det att kunna hindra sjukdomen från att bryta ut. Forskarna vet hur de processerna ser ut och i Umeå har professor Rantapää-Dahlqvist med hjälp av blodprover som lagrats i en biobank konstaterat att tre-tio år innan personen fått diagnosen reumatoid artrit, ledgångsreumatism finns speciella proteiner i blodet. Och utvecklingen fortgår från att ha identifierat några proteiner till att kunna kartlägga många. Den här kunskapen kan betyda tidigare diagnos och snabbare insatt behandling. Forskarna talar om ett terapeutiskt fönster där det går att nå sjukdomen innan den fått riktigt fäste i kroppen.
ACPA den nya reumatoidfaktorn
Tidigare var det enbart reumatoidfaktor som kunde förutsäga sjukdom, idag finns proteinet ACPA som dessutom är ett säkrare mått för RA än reumtoidfaktorn. Den som är ACPA-positiv löper också en större risk att få svårare sjukdom och ledförstörelse. De båda professorerna förordade inte en screening av hela befolkningen men väl av dem som söker för ledvärk där sannolikheten är stor att personen har ledgångsreumatism.
Sluta röka!
Av dem som får ledgångsreumatism kunde 20 % ha sluppit få sjukdomen om de inte rökt! En tredjedel av dem som inte får full effekt av sin medicin kunde ha haft det om de inte rökt. Professorerna Lars Klareskog och Solbritt Rantapää-Dahlqvist förordar rökavvänjning.
Text Yvonne Enman
Sverige registrerar mest
De svenska personnumren ger en unik plattform från vilken det går att koppla olika register med varandra och Sverige är också det land i världen som har flest register. Inom slutenvården är täckningen mycket god. När primärvården och psykiatrin blir bättre på att registrera kommer det att bli möjligt att följa patienten genom hela vårdkedjan.
Inom reumatologin byggs fler och fler register upp kring de olika sjukdomarna. Registren är ett sätt att både mäta och styra behandlingar samt ett instrument både för patienten, läkaren och den kliniska forskningen, och i förlängningen mot hälso- och sjukvården. Syftet är att ge och få effektiv behandling, i rätt tid och kostnadseffektivt, vara patientorienterat samt ge säkerhet och jämlikhet i vården.
Genom registren blir det enkelt att själv följa sin sjukdomsutveckling och sjukdomens påverkan på livet. För läkarna innebär registren ett enkelt sätt att få kunskap om nya behandlingar och deras resultat. Genom samkörningar med andra register går det att se hur olika sjukdomar påverkar exempelvis sjukskrivning och arbetslöshet och se hur tidig kraftfull behandling påverkar dem.
Genom registreringar i datorn kan patienterna matchas direkt i datorn så att doktorn får veta att just den här personen är perfekt till en speciell klinisk studie och med patienten framför sig kan ställa frågan. Sparar oerhört mycket tid mot att manuellt söka personer som passar till studier och kontakta dem.
Yvonne.Enman@reumatikerforbundet.org
SMÄRTA – STELHET – TRÖTTHET
FORSKNING OM REUMATISKA SJUKDOMAR
Öppet hus med föreläsningar.
Söndagen 31 januari 2010
ABF-Huset kl:11.30 - 15.45
Sveavägen 41 –
T-bana: Rådmansgatan eller Hötorget
Läs hela programmet i PDF-format här »
Arrangörer: Reumatikerförbundet, Reumatikerdistriktet i Stockholms län, Reumatikerföreningen i Stockholm tillsammans med KI/KS
Resultat från Delegation för samverkan inom den kliniska forskningen
Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen höll sin slutkonferens den 16 december 2009 i Stockholm. Då presenterades bland annat resultaten från några av delegationens projekt samt förslag till nationella strukturer som syftar till att skapa värde och innovation genom stärkt samverkan och stärkt klinisk forskning.
Reumatikerförbundet medverkade bland annat med Janne Bagge, Anne Carlsson, Staffan Lindblad och Lars Klareskog.
Läs mer här »
