Fondmedel för forskningen framåt
Docent Mikael Karlsson är en av de forskare som beviljats forskningsmedel från Reumatikerfonden 2010. Den nya kontrollmekanismen i immunsystemet kan ha stor betydelse för behandling av ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) och SLE (systemisk lupus erythematosus).
Nedanstående är ett pressmeddelande från Karolinska Institutet:
Viktig kontrollmekanism bakom autoimmuna sjukdomar upptäckt
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny kontrollmekanism i vårt immunsystem. Upptäckten kan vara av stor betydelse för behandling av svåra sjukdomar som MS (multipel skleros), ledgångsreumatism och SLE (systematisk lupus erythematosus).
– Genom att vi nu har börjat förstå regulatoriska mekanismer som är inblandade i dessa autoimmuna sjukdomar ger det hopp om nya behandlingar, säger Mikael Karlsson, docent vid Institutionen för medicin, Solna, och en av dem som ligger bakom den forskningsstudie som nu publiceras i den välrenommerade tidskriften Journal of Experimental Medicine.
En viktig komponent i vårt immunförsvar är en typ av celler som kallas B-celler. De har normalt till uppgift att producera antikroppar, som i sin tur binder upp och oskadliggör inkräktande mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Hos människor som drabbas av autoimmuna sjukdomar har istället B-cellerna en skadlig effekt – istället för att vara något bra blir de aktiverade mot den egna vävnaden och börjar bryta ned den egna kroppen.
Patienter med SLE, och andra autoimmuna sjukdomar, har minskade nivåer av en celltyp som kallas NKT-celler. Tidigare har man inte vetat vad de här cellerna har för betydelse för dessa sjukdomars uppkomst och förlopp. Nu visar forskargruppen vid KI att det minskade antalet NKT-celler är en bidragande orsak till patienternas sjukdom.
– Vi visar att NKT-celler direkt kan reglera hur B-celler blir aktiverade mot den egna vävnaden och även att avsaknaden av NKT-celler ger en ökad missriktad B-cellsaktivering. NKT-cellsdefekten hos patienterna kan vi nu mekanistiskt koppla till sjukdom, säger Mikael Karlsson.
De visar också att NKT-cellerna direkt stoppar B-cellernas felaktiga aktivering och att detta sker tidigt i den missriktade processen. Forskargruppen på Karolinska Institutet lyckades även stoppa de sjukdomsalstrande B-cellerna genom att tillföra NKT-celler - något som framöver kan möjliggöra nya typer av behandlingar.
– Det här innebär att nya behandlingar som specifikt riktar in sig mot de skyddande NKT-cellerna kan hjälpa den här patientgruppen, säger Mikael Karlsson.
Reumatologins framgångar uppmärksammas!
Josef Smolen har utsetts som en av tre till hedersdoktor vid Lunds universitet, medicinska fakulteten.
Josef Smolen är professor i invärtesmedicin och reumatologi vid universitetet i Wien. Han är en av världens ledande reumatologer och han har starkt bidragit till utvecklingen inom reumatologin internationellt.
Utöver ett omfattande vetenskapligt arbete har han även gjort stora insatser som ledare och organisatör.
På detta sätt har Smolen bidragit till att banbrytande ny kunskap snabbt kunnat omsättas till behandling av reumatisk sjuka patienter.
Josef Smolen har, och har haft, många samarbeten med forskare med olika yrkesbakgrund och inriktningar vid Lunds universitet under nästan ett kvarts sekel. Han är en stark förebild för många av forskarna vid universitetet och har förmedlat många viktiga forskningskontakter runt om i världen.
